13. Vem var det som kasta?

Nu är det bråttom! Tilindil hjälper Botulw på benen medan Block samlar ihop deras packningar och slänger upp alltihop på ryggen. De ska just ge sig av efter Irmelin då två dvärgar försiktigt kommer ut i gläntan. Den ene har yxan höjd, den andre stapplar efter, med ansiktet dolt i händerna. Rök stiger från resterna av hans skägg. -”Var det ni som kastade eldklotet?” Ryter den förste dvärgen och pekar anklagande mot Botulw. –”Vid alla gudar!” Suckar Botulw. –” Är den här gläntan någon form av konvent? Missade vi någon skylt på vägen hit? Först ser vi inte en varelse på flera dagar och sen stormar alla in på just vår lägerplats!”

Var det ni som kastade eldklotet?

Dvärgen genomborrar Botulw med en svart blick några ögonblick, sen sänker han yxan. –”Låt oss inte vara fiender, det finns redan gott om fiender i den här skogen. Mitt namn är Drego och detta är min bror, den olycklige Gorin.” Han sträcker fram en kraftig dvärganäve och kramar Botulws hand med smärtsam styrka. Botulw ger Gorin ett massamfrö, vilket hjälper hans svedda hud, men inte hans sårade stolthet, skägget förblir avbränt på ansiktets högra sida. –”Tyvärr min vän, endast tiden och skäggmästaren i Rangmar kan återställa det skägg som en gång blivit avbränt.” De båda dvärgarna får höra om lyktgubbarna och Irmelins försvinnande. De håller ett kort rådslag på en diftongrik dialekt från djupen. -”För tio silverpenningar visar vi er vägen till lyktgubbarnas lya, vi råkade stöta på den igår.”    

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s