Skidresa

-”Herr Martin! Herr Martin!”

Knackningarna på min dörr och ropen från folksamlingen därutanför drev mig sakta upp ur den överbegåvades drömlösa sömn. -”Vakna herr Martin! Ni måste vakna!” Jag steg upp, stekte några ägg och lite bacon och ögnade genom morgontidningarna. Det var när jag hörde låssmedens borr som jag suckade, lade en baconskiva som bokmärke i Tractatus logico-philosophicus och gick att möta allmänheten. Men det var inte allmänheten, det visade sig vara synnerheten. Utanför min dörr stod Horace Engdahl tillsammans med utstötta akademiexistenser och skärrade åldringar från Fosterländska finfantasyföreningen. -”Herr Martin.” Sade Horace. -”Ni lyser upp vår dystra samtid. Ert bloss sprakar ensamt i mörka natten. Men ni publicerar för mycket. Ni bränner ert ljus i båda ändar.” -”Men vilka ändar.” Sade jag och slog snärtigt undan båda Jean-Claudes händer. Horace fortsatte: -”Herr Martin. Maitre. Ni måste vila! Det litterära Sverige har inte råd att förlora er. Se här! En biljett till en skidresa i alperna, tänk inte på klimatavtrycket – det gör andra.”

På uppmaning av Svenska akademien och Fosterländska finfantasyföreningen kommer alltså jag den närmaste tiden att befinna mig fysiskt där akademien är mentalt – flera tusen meter över den läsande allmänheten. Detta innebär ett olyckligt uppehåll i publiceringen av tänkvärda och lärorika poster på denna blogg, men håll ut Sverige – jag kommer tillbaka!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s