Speltillfälle 14 (210320)
Passen de stal tar dem in till hovet men Ilender har inget pass och hänvisas till trälstallarna i fästets motsatta del. Durus och Kwitzach vinkar adjö till Ilender och visas in till den sal där sändebuden från byarna befinner sig, flera av dem bär spår av slagsmål. En lång man i färggranna kläder in kommer in. Han läser från en lista: -”Mangarilla av Braxby och Fedor från Torstentorp!” En kvinna och en man reser sig och följer med.
–”Den där ormliknande mannen är Hranga Gala, kejsarens rådgivare.” Säger ett storleende sändebud med en tydlig blåtira. –”Han och kejsarinnan har lyckats tämja Hroka så pass att kejsaren nu sysslar med diplomati – men det är fortfarande orchdiplomati.” Han pekar på blåtiran och skrattar. Maten kommer, och vinet, och snart har de glömt både Fedor och Mangarilla – och Ilender. Så öppnas porten igen och Mangarilla haltar in. Hela salen hälsar glatt. Hon ler förläget, torkar bort lite näsblod och slår sig ner. Durus hinner inte fråga vad det handlar om innan Hranga Gala kommer tillbaka: -”Deomer från Månforsen och Uff av Brökaböke!” En gammal man reser sig på darriga ben och staplar ut, men det tar en lång stund innan Durus förstår att det är han som är Uff av Brökaböke – varken Durus eller Kwitzach har tänkt på att läsa namnen på sina pass!
Så får Durus en inblick i Hrokas ”diplomati”. Av Rosenögas rasmassor har orcherna byggt en fackelupplyst amfiteater i vilken hundratals orcher skrålar under stjärnorna. Hranga Gala tystar med en gest de jublande orcherna: -”Endast de starkaste är värdiga att sluta avtal med Hroka den förste och störste. Slåss om hans gunst!” En orch är på väg att ta staven från Durus, men Durus släpper den inte: -”Man tar inte käppen från en halt och lytt!” Därefter sänker han den darrige gamlingen med en välriktad biljardstöt. Jubel i hovet och Hroka höjer sin stora vinbägare: -”Kejscha Hroka hälscha Usch av Bökaböka välkommen till… öh…” –”Orchiska välfärdsunionen, min kejsare.” Fyller Hranga Gala i. Durus förs tillbaka till de övriga sändebuden och hälsas med jubel, vad som händer med de som förlorat är och förblir okänt. SL:s kommentar: Hrokas talfel är inte mitt påhitt, han-orchernas betar ställer till det för diktionen.
Natten till 40:e ungsommar
Diplomati tär på krafterna och efter några timmar har alla somnat. Durus och Kwitzach smyger ut, sticker två vakter med de magiska sprutorna och antar orchisk skepnad. Men de glömde att ta av sig kläderna innan de förvandlades! Durus särk var tillräckligt stor för att rymma även en orch-lekamen men Kwitzachs dvärgkläder hänger i trasor. Han knyter en sumobrottar-tanga av trasorna och så ger de sig av. De lyckas oupptäckta smyga sig ända in i kejsarinnans tornvåning och letar som bäst efter rubinen då kejsarinnan själv kommer in. De drabbas av panik och Kwitzach försöker slå henne medvetslös – men hans enda redskap är yxan! Medvetslös blev hon, men också näslös. (Kritisk skada) Han högg snoken av orchernas kloka kejsarinna! Vad göra? De stoppar bomullstussar i resterna av näsan för att stoppa blödningen, befriar henne från alvjuvelen och binder ett rep av draperierna i hennes sängkammare. De förvandlas nu tillbaka till sina ordinarie utseenden och klättrar i månens sken ner på tornets utsida. De tar sig in i tornets kök ett par våningar ned, och sätter snabbt eld på det.
Swords & Kåseri 