11. Audiensen

Speltillfälle 7: 201121:

Första audiensen

Första bästa druid de stöter på i templet får höra hur de kommit för att få hjälp att vädra ut Durus stinkröta. Druiden berättar att de behöver få en audiens hos templets ledare, Larmaren Kritre. Denne visar sig vara en storväxt, blind man. Han lyssnar tyst till de som fått audiens och visar med små rörelser med höger pekfinger om han kommer att utföra det de ber om eller ej.

Precis då Durus och Kwitzach kommit in i audienskammaren hör de en av druiderna vid Kritres sida ropa ut: -”Mäster Byrnel av väktarklanen!” En åldrad diplomat från kromberdvärgarna stiger fram. Han bugar djupt, gör en dramatisk svepande gest och tar till orda: -”Oh Larmare! Oh vindarnas vän! Väktarklanen har kommit att hämta det som rätteligen är vårt – havets gåva!” Kritre ändrar inte en min. Efter en tvekande tystnad tar mäster Byrnel till orda igen, osäker på om Larmaren hört honom: -”Oh Larmare! Oh…” Larmaren kritre pekar på nästa person i kön. Druiden som annonserade mäster Byrnel säger: -”Larmaren kommer nu höra handelsman Sunnansegel.” Röd i ansiktet av vrede går mäster Byrnel därifrån, följd av livvakten Storhärja, en muskulös och ärrad dvärgkvinna med kolsvart hår, blek hy och brinnande blick. Hon viskar ilsket till Byrnel medan de går ut. Efter dem följer tjänaren Snidra, en dvärg med aparmar täckta av krulligt rött hår. Han bär både Byrnels och Storhärjas packning på ryggen och han kommunicerar enbart med grymtanden.

Handelsmannens löfte om rikliga gåvor till de fattiga och hans önskemål om nordliga vindar i början av nästa år möts av larmarens gillande. Därefter avbryts audiensen för att återupptas nästa eftermiddag.

Durus, Kwitzach och Ilender lokaliserar dvärgarna på tempelområdets värdshus. Medan de äter studerar de dvärgarna. Durus är säker på att kvinnan, Storhärja, väsande tillrättavisar mäster Byrnel. Röd i ansiktet lyssnar han på henne och bugar kort. Därefter drar sig dvärgarna tillbaka till sina rum, och äventyrarna drar sig tillbaka till sovplatserna de anvisades i gästbaracken.

Lämna en kommentar