–”Grombur –  stanna vid vinschen för säkerhets skull!” Säger Vodomar. De övriga går in i ett stort rum vars tak bärs upp av fyra stora, runda stenpelare. Botulw går inte att stoppa, han rusar in och börjar undersöka sarkofagerna, Theosophus skuttar efter. –”Schwarzard i denna!” Ropar Theosophus. –”Och Kobbler i den här.” Säger Botulw, besviken över att tonåringen Theosophus hann före i tolkningen av kistlockets skrift. De samlas runt Schwarzards sarkofag, redo för det värsta. Så nickar de alla åt Grombur och Eliana som med gemensamma krafter lyckas pressa locket av sarkofagen. Båda två ryggar tillbaka – något rör sig i sarkofagens mörker, en människoliknande form sätter sig upp. –”Döda det! DÖDA DET!” Vrålar Botulw panikslaget. –”En mumie.” Konstaterar Theosophus för sig själv, läser en trollformel och lobbar en eldboll ned i kistan. Mumien, vars torra lindor en gång i tiden smorts med helig kåda och dyrbara oljor, fattar genast eld. Den försöker brinnande resa sig ur sarkofagen men Eliana kliver fram och klyver den med sitt svärd. Då elden falnat lyfter de ur de torra, sotiga resterna av mumien och genomsöker sarkofagen. –”Fördömelse! Ingenting!” Morrar Grombur, som anslöt då han såg mumien.

Med gemensamma krafter föser de av locket på den andra sarkofagen. Locket går i golvet och spricker. De hoppar undan för att inte få fötterna i kläm, och det är lika bra för ur kistan reser sig ytterligare en mumie. Theosophus läser sin sista trollformel, men missar med eldklotet. Eliana hugger mumien i ryggen så att den stapplar mot Grombur. Med förtorkade händer fingrande efter Gromburs hals stapplar den ytterligare några steg, en väsning stiger från den förtorkade halsen. Grombur kliver åt sidan och begraver yxan i mumiens överkropp med ett ljud som då man slår sönder ett getingbo med en pinne. Ett dammoln far ut genom mumiens mun och hela kroppen skakar och följer med då Grombur med kraftiga ryck försöker få loss yxan. Vodomar avslutar det hela genom att med ett välriktat hugg skilja mumiens lindade skalle från kroppen. Med ett tomt ”tock!” slår huvudet i marken och rullar iväg. –”Ingen skatt här heller.” Muttrar Grombur.

Theosophus funderar ett tag: -”Om det inte finns en skatt här så måste det finnas en skattkammare någon annanstans!” –”Eller så har någon annan hunnit före oss.” Morrar Grombur. –”Nej Theo har rätt!” Säger Botulw: -”Om någon skulle ha varit här före oss så skulle det inte ha funnits så många outlösta ormfällor eller vaktskelett kvar. Nej, tro mig, denna grav är fortfarande oplundrad. Sprid ut er! Om skatten inte finns i sarkofagerna bör den finnas någon annanstans i närheten. Leta!” De börjar genomsöka gravkammaren noggrant och efter ett tag har Grombur fastnat vid en av de kraftiga pelarna som bär upp taket. Han knackar försiktigt men systematiskt på olika delar av pelaren och lyssnar noga: -”Här! Det finns en dold dörr i den här pelaren.”