21-23 Karlsklostret

Efter att i dagar ha vandrat i de täta, fuktiga granskogarna så märks under den sjunde dagen en förändring. Bergssidorna ligger inte lika tätt inpå vägen och framåt kvällen öppnar sig en dal framför dem. De kliver ut på en avsats och nedanför sig ser de i kvällssolen en barrskogstäckt dal i vilken sjön Anja ligger, svart, tyst och stilla. Franz lämnar kärran och stapplar fram till de andra. Med en röst som darrar av känslor säger han: -”Där! Där är ruinerna av Karlsklostret! ”De tar sig försiktigt ned längs den igenvuxna gamla vägen till klostret. Brigard är praktiskt lagd: –”Det börjar skymma, vi behöver slå läger och få något att äta.” Det lockar inte att övernatta bland ruinerna så de röjer en lägerplats en bit utanför den forna palissaden och reser sina tält där.

Morgonen efter rekognoserar Brigard ruinerna innan han ger de andra klartecken att följa honom. Franz lever upp och hinner knappt komma in bland ruinerna innan han exalterad pekar ut en raserad murstock och ropar: -”Ooh Korrektoriet!” Tjugo sekunder senare pekar han åt ett annat håll och ropar: -”Titta-titta! Portiken till Vokaliet står kvar! Det var Gildetand som högg den.” Han är tyst i tio sekunder medan han med händerna i sidorna överblickar ruinerna. Han suger på tänderna, nickar gillande och säger: -”Jodå, fragolinerstil. Fint, men dyrt som satan”. De kommer ner där ruinerna öppnar sig och man ser ut över sjön Anja: -”Sjöns yta låg högre innan priorn lät översvämma klostrets valv, det är därför klostret inte längre ligger vid stranden.” Nu när Franz säger det så… Runt sjön sträcker sig ett område av löv- och barrträd som ger ett intryck av att vara yngre än den skog som växer längre inåt land. Det verkar inte finnas något att hämta i klostrets ruiner. Det som finns kvar är raserat, nedbrunnet eller ruttnat. Allt av värde fördes bort av svartfolken. –”Nej, tro mig! Det är till Anjas öga vi bör bege oss!” Säger broder Franz.

9-20. Färden

Tystnaden bryts först efter en halvtimme. Det är väpnare John som upphäver en djup, snyftande suck: -”Det är jag som är fröet till denna tvist. Jag är baronens bastard, den olyckliga frukten av föreningen mellan baronen och en enkel tvätterska för fjoderton år sedan. Kettil använder mig för att vända baronen och hans hustru mot varandra.” -”Fjoderton. Gossen har ett gott ordförråd.” Säger Monodur och tuggar på en korv han stoppade på sig i köket. -”Och ett välutvecklat sinne för drama.” Konstaterar Polymoll medan han tänder sin pipa.

Sällskapet tillbringar tre dagar och fyra nätter ute på de vägar och stigar som leder genom granskogen. Det doftar gran och mossa och ett djupt lugn råder – herrarna på Eskilsborg har under decennier försökt driva bort eller döda alla djur och odjur som kan vara farliga för människor. Först på femte dagen inträffar något värt att berätta.

Broder Franz har vaggats till sömn av kärrans gungande. Plötsligt vaknar den gamle, förvirrad. Övertygad om att de färdats för långt försöker han alltmer stressad och upprörd få gruppen att vända. Polymoll försöker förklara att det är flera dagars vandring kvar, men Brigard har inte samma tålamod: -”Gamla gubbar har inte i vildmarken att göra!” Broder Franz blir röd i ansiktet av ilska: -”Virriga ungdomar är det värsta jag vet. –”Inte den tonen till mig gamle man! Ryter Brigard och tar ett par hotfulla steg mot broder Franz. Monodur får hålla tillbaka Brigard samtidigt som väpnare John i sista sekunden lyckas plocka pilen från den båge som Franz spänt med skakiga händer. Det slutar inte förrän de får Brigard att bege sig ut framför gruppen för att spana medan väpnare John får sitta och tala lugnande ord till broder Franz. Så förlöper ytterligare en dag och två nätter innan de på den sjunde dagens morgon når sjön Anja.

–”Inte den tonen till mig gamle man! Ryter Brigard

8. Morgonen efter – avfärd

Morgonen är grå, rå och alla har huvudvärk. Det börjar stänka lite då de båda studenterna, väpnare John och Brigard sitter upp på hästar lånade av baronen. Broder Franz sitter i en kärra dragen av en gammal arbetshäst. De vinkar farväl till baronen och riddarna som samlats på trappan till borgens huvudbyggnad. Komna halvvägs över borggården hör de ett gräl bryta ut mellan baronen och riddar Kettil. Äventyrarna vänder sig om i sadlarna och ser hur grälet snabbt utvecklas till att baronen skäller ut Kettil inför hela riddarskaran. De kringstående riddarna och väpnarna drar sig förskräckta undan. Kettil ser på baronen med hat i blicken, sen tar han en handske ur bältet och slänger den för baronens fötter. Det ska alltså bli envig! Osäkra på vad som är god ton i situationen låter äventyrarna sina hästar vandra vidare och snart är de genom porten och på väg nedför borgkullen. Grälet och den stundande duellen har lämnat en dålig eftersmak och de rider tysta ut ur Eskilsby.

8. Avfärden – avigsida

Här kommer ett inlägg till som visar hur vi gick till väga för att spela scen 8. Jag kommer inte att lägga upp en avigsida för varje scen, men jag tycker att denna är ganska instruktiv för den som är intresserad av solospel:

Kaos 1(1T10=5, inget avvikande resultat).

Händelseslag: (1T100, 99 = händelse) Positivt för biroll (vi rullar på birollstabellen och det blir Eriksborg). Vi slår nyckelorden ”Malice”+”Leadership”. Vad kan ha hänt här? Vi bestämmer oss för att den enskilda faktor som skulle vara bäst för stämningen på Eriksborg är att bli av med riddar Kettil. Han försitter aldrig ett tillfälle att baktala baronen och så split bland riddarna, han bär svart då det är dop och han misstänks smussla undan baronens silverbestick. Det positiva bör därför handla om att Kettil på något vis marginaliseras.

– Skickar baronen bort Kettil? 50% (87 = nej)

-Förolämpar baronen riddar Kettil? 50% (23 = ja)

Vi bestämmer oss för att det som hänt är att Kettil baktalat och skämtat om baronen (Malice) medan de tar adjö av äventyrarna. Baronen hör det och bestämmer sig för att statuera exempel (Leadership). Hur reagerar då riddar Kettil på att bli utskälld inför alla de andra riddarna?

-Lämnar riddar Kettil borgen? 50% (90 = nej)

-Kräver riddar Kettils ära att han utmanar baronen på duell? 50% (38 = ja)

Här släppte vi sedan helt denna utveckling. När jag ser tillbaka på det önskar jag att vi antingen skulle ha gjort konflikten mellan baronen och riddar Kettil till en tråd (t.ex: ”Vann baronen duellen?”) eller bara direkt slagit för vem som vann. Det skulle ha gett mer liv till världen med en parallell utveckling på Eriksborg. Vad skulle det ha inneburit om Kettil vunnit och satt som herre till Eriksborg när äventyrarna återvände? Om vi hade gjort en tråd av utvecklingen skulle det ha räckt att bara ha ett steg i vardera riktningen, dvs det skulle ha räckt att vi en enda gång fick händelsefokus ”mot en tråds lösning”/ ”bort från tråds lösning” för att avgöra hur det gick i duellen. Nåja, det läggs till erfarenheterna.